sv_SE

Introduktion

 

Franska (le français eller la langue française) är ett av de största romanska språken och räknas som världsspråk. Det talas av omkring 109 miljoner människor som modersmål och tillsammans med andraspråkstalare av omkring 290 miljoner. Det är efter engelska det mest studerade språket i världen och totalt har upp emot 600 miljoner betydande kunskap i franska. Det är officiellt eller administrativt språk i ett flertal internationella organisationer, kommittéer och föreningar som Europeiska unionen (där det är ett av tre arbetsspråk), Internationella Olympiska Kommittén, Förenta nationerna, Afrikanska unionen, Världspostföreningen, Världshandelsorganisationen, FINA, FIA, World Anti-Doping Agency, Internationella domstolen i Haag, Internationella byrån för mått och vikt, Europeiska Radio- och TV-unionen, Interpol, med flera.

Franska är officiellt språk i 29 länder. Organisation internationale de la Francophonie, (OIF), är en internationell organisation bestående av fransktalande länder och regeringar med 53 medlemsländer.

 

Artiklar

 

Bestämd artikel

 

Singular

Plural

Maskulinum

le

/l(ə)/

l'

/l/

les

/le/

Femininum

la

/la/

l'

/l/

 

Notering: man använder le och la framför konsonanter och l' framför vokaler eller framför stumt h.

Exempel:

  • le garçon /l(ə) ɡaʁsɔ̃/ - pojken
  • les garçons /le ɡaʁsɔ̃/ - pojkarna
  • la fille /la fij/ - flickan
  • les filles /le fij/ - flickorna
  • l'homme /lɔm/ - mannen
  • les hommes /lezɔm/ - männen

 

Obestämd artikel

 

Singular

Plural

Maskulinum

un

/œ̃/

des

/de/

Femininum

une

/yn/

 

Notering: i svenskan finns det ingen motsvarighet till des, men den motsvarar ungefär svenskans några.

Exempel:

  • un garçon [ɡaʁsɔ̃] - en pojke
  • des garçons [ɡaʁsɔ̃] - några pojkar
  • une fille [fij] - en flicka
  • des filles [fij] - några flickor
  • un homme [ɔm] - en man
  • des hommes [ɔm] - några män

 

Pronomen

 

Personliga pronomen

Nominativ

Ackusativ

Dativ

Självständiga

Pronomen

IPA

Svenska

Pronomen

IPA

Svenska

Pronomen

IPA

Svenska

Pronomen

IPA

Svenska

je

[ʒə]

jag

me

[mə]

mig

me

[mə]

mig

moi

[mwa]

jag, mig

tu

[ty]

du

te

[tə]

dig

te

[tə]

dig

toi

[twa]

du, dig

il

[il]

han

le

[lə]

honom

lui

[lɥi]

honom

lui

[lɥi]

han, honom

elle

[ɛl]

hon

la

[la]

henne

lui

[lɥi]

henne

elle

[el]

hon, henne

on

[ɔ̃(n)]

man

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nous

[nu(z)]

vi

nous

[nu(z)]

oss

nous

[nu(z)]

oss

nous

[nu]

vi, oss

vous

[vu(z)]

ni

vous

[vu(z)]

er

vous

[vu(z)]

er

vous

[vu]

ni, er

ils

[il(z)]

de (mask.)

les

[le(z)]

dem

leur

[lœʁ]

dem

eux

[ø]

de, dem

elles

[ɛl(z)]

de (fem.)

les

[le(z)]

dem

leur

[lœʁ]

dem

elles

[el]

de, dem

 

Notering: De självständiga formerna används i följande fall:

  • Efter preposition
  • När verb saknas i satsen
  • Vid starkare betoning på pronomenet (i kombination med nominativformen vid verbet)

Exempel:

  • Il y a une lettre pour toi. - Det finns ett brev till dig.
  • Qui a pris mon vélo? Moi! - Vem har tagit min cykel? Jag!
  • Moi, j'habite à Paris. - Jag (betonat) bor i Paris.

 

Demonstrativa pronomen

 

Maskulinum

Mask. (f. vokal)

Femininum

Sing.

ce [s(ə)]

cet [s(ə)t]

cette [set]

Plur.

ces [sez], [sɛz], [se], [sɛ]

 

Interrogativa pronomen

 

Personer

Saker

 

Lång f.

Kortf.

Översättning

Lång f.

Kortf.

Översättning

Nominativ

qui est-ce qui

qui

vem

Qu'est-ce qui

ingen

vad

Ackusativ

qui est-ce que

qui

vem

Qu'est-ce que

que

vad

Prep. Obj

Prep. + qui est-ce que

Prep. + qui

Prep. + vem

Prep. + quoi est-ce que

Prep. + quoi

Prep. + vad

 

Substantiv

 

Franska substantiv har två genus, maskulinum och femininum.

  • La maison - Huset (feminint)
  • Le chien - Hunden (maskulint)

 

Adjektiv

 

I franskan böjs adjektiv efter genus och numerus. Det regelbundna adjektivet vert böjs på följande sätt:

vert – grön

Positiv

Komparativ

Superlativ

Singular

Maskulinum

vert

plus vert

le plus vert

Femininum

verte

plus verte

la plus verte

Plural

Maskulinum

verts

plus verts

les plus verts

Femininum

vertes

plus vertes

les plus vertes

 

Verb

 

Franska verb kan delas in i tre böjningsgrupper: de helt regelbundna, de halvregelbundna eller systematiskt oregelbundna och de helt oregelbundna. De helt regelbundna kan delas in i verb som i infinitiv slutar på -er, i sådana som slutar på -ir och i sådana som slutar på -re. De halvregelbundna beter sig som regelbundna verb i vissa former men avviker i någon eller några verbformer, men då typiskt efter ett mönster som återkommer hos flera halvregelbundna verb. De helt oregelbundna verben är få men extremt vanliga, hit hör till exempel être (att vara) och avoir (att ha).

Man kan identifiera några tiotal mönster med hjälp av vilka man kan böja flera tusen verb (däribland alla oregelbundna) och dessa mönster förekommer - tillsammans med listor över verb och vilket mönster de böjs efter - i böcker som "Le Bescherelle".

 

Konjugation 1 (-er)

parler - att tala/prata

Presens

Futurum

Futurum Anterior

Imperfekt

Passé composé

Pluskvamperfekt

Konditionalis

je

parle

parlerai

aurai parlé

parlais

ai parlé

avais parlé

parlerais

tu

parles

parleras

auras parlé

parlais

as parlé

avais parlé

parlerais

il/elle/on

parle

parlera

aura parlé

parlait

a parlé

avait parlé

parlerait

nous

parlons

parlerons

aurons parlé

parlions

avons parlé

avions parlé

parlerions

vous

parlez

parlerez

aurez parlé

parliez

avez parlé

aviez parlé

parleriez

ils/elles

parlent

parleront

auront parlé

parlaient

ont parlé

avaient parlé

parleraient

Notering: "Je" binds ihop med efterföljande verbformer på vokal, varvid e:et faller bort och ersätts med apostrof (') i skrift.

Exempel:

  • J'ai parlé
  • J'aurai parlé

 

Konjugation 2 (-ir)

finir - att sluta

Presens

Futurum

Futurum Anterior

Imperfekt

Passé composé

Pluskvamperfekt

Konditionalis

je

finis

finirai

aurai fini

finissais

ai fini

avais fini

finirais

tu

finis

finiras

auras fini

finissais

as fini

avais fini

finirais

il/elle/on

finit

finira

aura fini

finissait

a fini

avait fini

finirait

nous

finissons

finirons

aurons fini

finissions

avons fini

avions fini

finirions

vous

finissez

finirez

aurez fini

finissiez

avez fini

aviez fini

finiriez

ils/elles

finissent

finiront

auront fini

finissaient

ont fini

avaient fini

finiraient

 

Konjugation 3 (-re)

vendre - att sälja

Presens

Futurum

Futurum Anterior

Imperfekt

Passé composé

Pluskvamperfekt

Konditionalis

je

vends

vendrai

aurai vendu

vendais

ai vendu

avais vendu

vendrais

tu

vends

vendras

auras vendu

vendais

as vendu

avais vendu

vendrais

il/elle/on

vend

vendra

aura vendu

vendait

a vendu

avait vendu

vendrait

nous

vendons

vendrons

aurons vendu

vendions

avons vendu

avions vendu

vendrions

vous

vendez

vendrez

aurez vendu

vendiez

avez vendu

aviez vendu

vendriez

ils/elles

vendent

vendront

auront vendu

vendaient

ont vendu

avaient vendu

vendraient

 

Passé simple

Ett tempus som bara förekommer i franskt skriftspråk, men även mycket sällan där. Det är den skriftliga motsvarigheten till passé composé och används i text för att berätta om en handling som upprepats ett bestämt antal gånger, att berätta om historiska faktum, om något som inträffat inom en bestämd tid och även i tidningar etc., men även i mycket formellt tal. När passé simple förekommer i text används det tillsammans med imperfekt så som passé composé används ihop med imperfekt i talspråk.

 

Konjugation 1 (-er)

parler - att tala/prata

je

parlai

tu

parlas

il/elle/on

parla

nous

parlâmes

vous

parlâtes

ils/elles

parlèrent

Alla -er verb, även aller (att gå/må/resa), böjs efter ovanstående tabell. Undantagen är verb som slutar på -ger och -cer, där uttalet komplicerar.

manger - att äta

lancer - att kasta

je

mangeai

lançai

tu

mangeas

lanças

il/elle/on

mangea

lança

nous

mangeâmes

lançâmes

vous

mangeâtes

lançâtes

ils/elles

mangèrent

lancèrent

 

Konjugation 2 (-ir)

finir - att sluta

je

finis

tu

finis

il/elle/on

finit

nous

finîmes

vous

finîtes

ils/elles

finirent

 

Konjugation 3 (-re)

vendre - att sälja

je

vendis

tu

vendis

il/elle/on

vendit

nous

vendîmes

vous

vendîtes

ils/elles

vendirent

 

Konjunktiv presens

Konjunktiv är ett modus i franskan som främst används i bisatser, som ett sätt att visa tecken på vilja, tvång eller uppmaningar. I svenskan har moduset näst intill dött ut, men är fullt levande i andra europeiska språk.

Det bästa exemplet på konjunktiv i svensk litteratur är den kristna bönen Fader vår.

 

 

Konjugation 1 (-er)

Konjugation 2 (-ir)

Konjugation 3 (-re)

 

parler - att tala/prata

finir - att sluta

vendre - att sälja

je

parle

finisse

vende

tu

parles

finisses

vendes

il/elle/on

parle

finisse

vende

nous

parlions

finissions

vendions

vous

parliez

finissiez

vendiez

ils/elles

parlent

finissent

vendent

 

Adverb

 

De regelbundna adverb som är avledda av adjektiv bildas genom att lägga till -ment till adjektivets femininform.

Exempel:

  • lente - lentement
  • douce - doucement

 

Prepositioner

 

Franskans vanligaste prepositioner är de (som närmast motsvarar engelskans of och betyder av eller från, både i bildlig och bokstavlig bemärkelse) och à (som betyder på, till eller i). Dessa två prepositioner slås ibland ihop med de bestämda artiklarna le och les om de följer omedelbart efter prepositionen.

de följt av le ersätts av du

de följt av les ersätts av des

à följt av le ersätts av au

à följt av les ersätts av aux

 

Exempel: Paul vient du Havre (Paul kommer från Le Havre)

 

Räkneord

 

Grundtal och ordningstal 1-22

Franska

Svenska

Grundtal

Ordningstal

Grundtal

Ordningstal

un, une

premier, première

ett

första

deux

second, seconde / deuxième

två

andra

trois

troisième

tre

tredje

quatre

quatrième

fyra

fjärde

cinq

cinquième

fem

femte

six

sixième

sex

sjätte

sept

septième

sju

sjunde

huit

huitième

åtta

åttonde

neuf

neuvième

nio

nionde

dix

dixième

tio

tionde

onze

onzième

elva

elfte

douze

douzième

tolv

tolfte

treize

treizième

tretton

trettonde

quatorze

quatorzième

fjorton

fjortonde

quinze

quinzième

femton

femtonde

seize

seizième

sexton

sextonde

dix-sept

dix-septième

sjutton

sjuttonde

dix-huit

dix-huitième

arton

artonde

dix-neuf

dix-neuvième

nitton

nittonde

vingt

vingtième

tjugo

tjugonde

vingt et un

vingt et unième

tjugoett

tjugoförsta

vingt-deux

vingt-deuxième

tjugotvå

tjugoandra

Grundtal och ordningstal 30-100

trente

trentième

trettio

trettionde

quarante

quarantième

fyrtio

fyrtionde

cinquante

cinquantième

femtio

femtionde

soixante

soixantième

sextio

sextionde

soixante-dix, septante

soixante-dixième,septantième

sjuttio

sjuttionde

quatre vingts, huitante

quatre-vingtième, huitantième

åttio

åttionde

quatre vingts-dix, nonante

quatre-vingt-dixième, nonantième

nittio

nittionde

cent

centième

hundra

hundrade

I Frankrike, Kanada och större delen av den franskspråkiga världen säger man soixante-dix (70), följt av soixante et onze (71) o.s.v., vilket bokstavligen betyder sextiotio, sextioelva o.s.v.. Åttio heter quatre-vingts (fyra-tjugo) och åttioett quatre-vingt-un. Nittio blir då quatre-vingt-dix (fyra-tjugo-tio) och nittioett quatre-vingt-onze. Notera att quatre-vingt-un och quatre-vingt-onze saknar "et" till skillnad från alla andra tiotal.

I franskspråkiga Belgien och Schweiz säger man dock septante (70) samt nonante (90) och i de schweiziska kantonerna Vaud, Fribourg samt Valais säger man huitante (80). Dessa former har alltid kvar "et": septante et un, huitante et un och nonante et un.