Spansk Grammatik
Introduktion
Spanska (spanska: español), även kastilianska, är ett ibero-romanskt språk. Spanskan talas som modersmål av 386 miljoner (2007) människor, varav 90 % i Syd- och Nordamerika. Det är det mest utbredda av de romanska språken. Mexico är den folkrikaste spanskspråkiga nationen. Spanska är officiellt språk i Argentina, Bolivia, Chile, Colombia, Costa Rica, Kuba, Dominikanska republiken, Ecuador, Ekvatorialguinea, El Salvador, Guatemala, Honduras, Marocko, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Puerto Rico, Spanien, Uruguay och Venezuela. Spanska behärskas dessutom av ca 15 % av befolkningen i USA.
Den spanska akademien (Real Academia Española) förespråkar att begreppet español ('spanska') används för språket, medan begreppet kastilianska reserveras för den varietet som uppstod i det historiska kungariket Kastilien och som idag talas i regionen Kastilien.
Uttal
- h uttalas inte.
- ll uttalas som j eller ungefär lj som i vanilj (det senare uttalet är numera ovanligt).
- o uttalas som kort å.
- rr uttalas som ett rullande r.
- u uttalas som långt o.
- j uttalas ungefär som ch i choklad, men mer som ett tyskt ach-ljud.
- ñ uttalas som nj i njure eller ninja.
- b uttalas som en blandning av b och v.
Diftonger
Vad är en diftong?
En diftong består av två vokaler som uttalas i samma stavelse. De spanska diftongerna innefattar alltid någon av vokalerna i eller u. Om diftongen innehåller både i och u betonar man den sista vokalen, t ex viuda (änka) och ruido (buller).
Hur känner man igen en diftong?
En diftong består av två vokaler men uttalas i en stavelse. Om två vokaler står bredvid varandra och om ingen av dem är i eller u bildar de två olika stavelser. Jämför: estudiante - correo (student - post)
ai baile
ie bien
ei peine
io kiosco
oi boina
ua Ecuador
au laura
ue sueca
eu euskera
uo antiguo
ia viaje
Om man vill skilja på vokalerna i en diftong sätter man in accenttecken, t ex caída. Då betonas alltså den bokstav som får ett accenttecken. Jämför skillnaden på caída - caida
Alfabetet
a b c d e f g h i j k l m n ñ o p q r s t u v w x y z
Alfabetets uttal (observera att vokalerna inte är skarpa)
a [a] n [ene]
b [be] o [o]
c [ce] p [bpe]
d [de] q [quo]
e [e] r [ere]
f [efe] s [ese]
g [che] t [te]
h [ache] u [u]
i [i] v [uve]
j [chotta] w [uve doble]
k [ka] x [ekis]
l [ele] y [igriega]
m [eme] z [ceta]
Substantiv
Genus
Spanska har två genus (tre om man räknar med neutrum). Substantiv är antingen maskulina eller feminina. Den neutrala formen lo används inte med rena substantiv utan används framför adjektiv och adverb med substantivisk funktion.
Artiklar
Bestämd artikel
| Maskulinum | Femininum | Neutrum |
Singular | el | la | lo |
Plural | los | las |
|
Exempel:
| Singular | Plural |
|
Maskulinum | el chico | los chicos | pojken, pojkarna |
Femininum | la mesa | las mesas | bordet, borden |
Neutrum | lo interesante |
| det intressanta |
Kombinationen de + el resulterar i sammandragningen del och kombinationen a + el ger sammandragningen al.
Exempel: Hemos pasado del caos al orden. ("Vi har gått från kaos till ordning.")
I skriftspråk brukar ovanstående sammandragning inte inträffa när artikeln är en del av ett egennamn och stavas med stor bokstav. Oftast förekommer detta vid stadsnamn eller titel på konstnärligt verk, tidningsnamn, företagsnamn e.t.c. Dock uttalas detta som om det vore sammandraget.
Exempel: Hicimos un viaje a El Cairo. ("Vi gjorde en resa till Kairo.")
Soy Pepe de El País. Me gustaría entrevistarle. ("Jag är Pepe från El País. Jag skulle vilja intervjua er.")
Obestämd artikel
Spanskans obestämda artikel är ett indefinit bestämningsord som har följande former:
| Maskulinum | Femininum | Neutrum |
Singular | un | una | uno |
Plural | unos | unas |
|
Exempel:
| Singular | Plural |
|
Maskulinum | un chico | unos chicos | en pojke, (flera) pojkar |
Femininum | una mesa | unas mesas | ett bord, (flera) bord |
Uno, -a, -os, -as är det indefinita pronomenet som är den självständiga motsvarigheten till obestämd artikel och som används självständigt, till skillnad från den obestämda artikeln som används förenad med huvudord.
Exempel:
Uno se acostumbra a todo. ("Man vänjer sig vid allt.")
LLegaron a fiarse el uno del otro. ("De kom att lita på varandra.")
Tengo cigarrillos. ¿Quieres uno? ("Jag har cigaretter. Vill du ha en?")
Es una de mis mejores amigas. ("Hon är en av mina bästa väninnor.")
Regler
Betoning
Det är vanligt att betona ord i spanskan och för att kunna förstå hur betoning fungerar både med och utan accent använder man sig av vissa betoningsregler.
Om ett ord slutar på vokal, diftong (två sammansatta vokaler som alltid innehåller i eller u, se i början), n eller s betonar man på näst sista stavelsen.
tex Vamos, Carmela
Om ett ord slutar på konsonant (förutom n eller s) betonar man alltså på sista stavelsen.
tex tropical
Accentuering
Accentuering används i många olika språk. I Spanskan används bara akut accent, alltså ´
Accentuering används i många olika syften:
1. Om ett ord inte ska betonas efter reglerna ovan, utan på ett annat sätt så lägger man till ett accenttecken över den bokstav som ska betonas.
tex simpática, lámpara
2. Accent används även för att skilja åt de två vokalerna i en diftong (se i början). Då betonas alltså den vokal som får accent.
t ex caída, país, envío.
3. När pronomen sätts ihop med verbform och t ex neutrum, som i exemplet nedan som vi utgår ifrån, behålls betoningen. Därför måste man även sätta ut accent.
Vi utgår från verbet dar, utan accent. Vi skriver ihop orden da - me - lo (ge - mig - den). Vi bildar då ordet damelo. Eftersom ordet slutar på vokal betonas alltså näst sista stavelsen, e. Men eftersom vi vill behålla den vanliga betoningen i da måste vi alltså lägga till accent över, så att det blir dámelo.
4. Accentuering fungerar även med att skilja på ord som stavas likadant men betyder olika saker. Vissa pronomen behöver därför skiljas åt. Sätter man ut en accent över någon av stavelserna både ser och hör man skillnad på orden.
tú (du) - tu (din) mí (mig) - mi (min)
5. Frågeord skrivs alltid med accent, tar man bort accenten däremot så blir det (oftast) svar på frågan.
qué (vad) - que (som) quién (vem) - quien (som, vilken) por qué (varför)- porque (därför att) dónde (var) - donde (där) cómo (hur) - como (/lik/som, eftersom)
Pronomen
Personliga pronomen
Personliga pronomen | Reflexiva pronomen | |||
Subjektformer | efter prep. | Ackusativobjekt | Dativobjekt |
|
yo | mí (conmigo) | me | me | |
tú | tí (contigo) | te | te | |
él | lo, le | le (se) | se | |
ella | la | le (se) | se | |
ello |
|
|
| |
usted | lo, la, le | le (se) | se | |
nosotros | nos | nos | ||
nosotras | nos | nos | ||
vosotros | os | os | ||
vosotras | os | os | ||
ellos | los, les | les (se) | se | |
ellas | las | les (se) | se | |
ustedes | los, las, les | les (se) | se |
Ackusativ: Le och les förekommer i 3:e person singular och plural. Dessa används om personer i maskulinum i norra och centrala Spanien. I övriga regioner och spansktalande länder används lo och los.
- ¿Dónde está Juan? No le veo. - Var är Juan? Jag ser honom inte.
- ¿Dónde está Juan? No lo veo. - Var är Juan? Jag ser honom inte.
I Spanien används vosotros, vosotras samt os (markerad i gult) som informellt tilltal. I Latinamerika används istället ustedes, los, las, les (markerad i grönt). I vissa sydamerikanska länder (t.ex. Argentina) används "vos" istället för "tú".
Det neutrala ello förekommer mest efter preposition, sällan som subjekt och aldrig som objekt. Dock i vardagligt språk används oftast demonstrativa pronomen, eso eller esto.
Exempel: ¿Qué hay de malo en ello? ("Vad är det för fel med det?")
A pesar de ello, me gusta este país. ("Trots det gillar jag det här landet.")
Ackusativobjekt (direkt objekt)
Du tar boken. | Du tar den. |
Llevas el libro. | Lo llevas. |
Hon slår sönder stolen. | Hon slår sönder den. |
Rompe la silla. | La rompe. |
Dativobjekt (indirekt objekt)
Obestämd indirekt objekt | Fråga | Svar | Bestämd indirekt objekt |
Du ger boken till honom. | Till vem? | Till Pedro. | Du ger boken till Pedro. |
Tú le das el libro. | ¿A quién? | A Pedro. | Tú le das el libro a Pedro. |
Juan köpte kläder till dem. | Till vem? | Till sina döttrar. | Juan köpte kläder till sina döttrar. |
Juan les compró ropa. | ¿A quién? | A sus hijas. | Juan les compró ropa a sus hijas. |
Ackusativobjekt och dativobjekt på samma gång
Jag ger boken till dig. | Jag ger den till dig. |
Te doy el libro (a ti). | Te lo doy (a ti). |
Vi ger boken till flickorna. | Vi ger den till dem. |
Les damos el libro a las niñas. | Se lo damos. |
Le och les blir se framför lo, la, los och las.
Reflexiva pronomen
Jag tvättar mig klockan sju. | Hon kammar sig varje dag. |
Me lavo a las siete. | Se peina cada día. |
När går ni och lägger er? | Hon kammar sig varje dag. |
¿A qué hora os vais a acostar? ¿A qué hora vais a acostaros? | Se peina cada día. |
I det spanska språket förekommer det fler reflexiva verb än i svenskan. Därför finns det många verb som inte är reflexiva på svenska, men är reflexiva på spanska.
Possessiva pronomen
| Obetonade former | Betonade former |
|
(yo) | mi | mío | min |
(tú) | tu | tuyo | din |
(él) | su | suyo | hans |
(ella) | su | suyo | hennes |
(usted) | su | suyo | Er |
(nosotros) | nuestro | nuestro | vår |
(vosotros) | vuestro | vuestro | er |
(ellos) | su | suyo | deras |
(ellas) | su | suyo | deras |
(ustedes) | su | suyo | Er |
Exempel:
- Padre nuestro... - Vår fader...
- Mis padres no están en casa. - Mina föräldrar är inte hemma.
Obetonade former | |||
Böjningsformer | |||
Sing. mask. | Sing. fem. | Plur. mask. | Plur. fem. |
mi (min, mitt) | mi (min, mitt) | mis (mina) | mis (mina) |
tu (din, ditt) | tu (din, ditt) | tus (dina) | tus (dina) |
su (hans, sin, sitt, Er, Ert) | su (hennes, sin, sitt Er, Ert) | sus (hans, sina, Era) | sus (hennes, sina, Era) |
nuestro (vår, vårt) | nuestra (vår, vårt) | nuestros (våra) | nuestras (våra) |
vuestro (er, ert) | vuestra (er, ert) | vuestros (era) | vuestras (era) |
su (deras, Er, Ert) | su (deras, Er, Ert) | sus (deras, Era) | sus (deras, Era) |
Betonade former | |||
Böjningsformer | |||
Sing. mask. | Sing. fem. | Plur. mask. | Plur. fem. |
mío | mía | míos | mías |
tuyo | -a | -os | -as |
suyo | -a | -os | -as |
nuestro | -a | -os | -as |
vuestro | -a | -os | -as |
suyo | -a | -os | -as |
Exempel:
- ¡Es mío! - Det är mitt!
Demonstrativa pronomen
| den här, de här | den där, de där | den där, de där |
Singular | |||
mask. | este | ese | aquel |
fem. | esta | esa | aquella |
Plural | |||
mask. | estos | esos | aquellos |
fem. | estas | esas | aquellas |
Dessa pronomen står alltid tillsammans med ett substantiv.
Este används i regel när objektet som åsyftas är nära dig själv.
Ese används i regel när objektet som åsyftas är nära den du talar till, eller något som dykt upp tidigare i ett samtal.
Aquel används i regel när objektet inte är nära vare sig dig eller den du talar till.
| den här, de här | den där, de där | den där, de där |
Singular | |||
mask. | este | ese | aquel |
fem. | esta | esa | aquella |
neutr. | esto | eso | aquello |
Plural | |||
mask. | estos | esos | aquellos |
fem. | estas | esas | aquellas |
Dessa pronomen står alltid utan substantiv. Dessa syftar på ett föregående substantiv. Esto, eso och aquello syftar inte på något bestämt substantiv. De är självständiga.
- ¿Qué es esto? - Vad är det här?
- Este libro no es un buen libro. - Den här boken är inte en bra bok.
- Compré dos juguetes, este es para ti - aquel para tu hermano - Jag köpte två leksaker, den här är till dig - den där är till din bror.
Exempel:
- Este gato es loco. - Den här katten är galen.
- Es esa chica que nadie desea conocer. - Det är den där flickan som ingen vill känna.
- En aquel tiempo... - På den där tiden...
Relativa pronomen
Pronomen | Användning | Beskrivning |
que | som, vilken, vilket, vilka | om personer och saker |
quien, -es | som, vilken, vilket, vilka | bara om personer |
pers. pron. + que | som, vilken, vilket, vilka | i stället för que och quien |
pers. pron. + cual | som, vilken, vilket, vilka |
|
pers. pron + cuales | som, vilken, vilket, vilka |
|
lo que | vilket | Syftar tillbaka på en hel sats |
lo cual | vilket |
|
cuyo, -a, -os, -as | vars | Böjs efter det substantiv som följer |
donde | där | relativt adverb |
Exempel:
- Las llaves están encima de la mesa que está en la cocina. - Nycklarna ligger på bordet som är i köket.
- En la ciudad donde vivo. - I staden där jag bor.
Interrogativa pronomen
vilken, vad för slags | |
qué | |
vilkavadquién,-es | vem |
vilka | |
cuál,-es | vilken |
vilka | |
cuánto, -a | hur mycket |
-os, -as | hur många |
Exempel:
- ¿Cuántos años tienes? (Hur många år har du?) - Hur gammal är du?
- ¿Quién es Julio Iglesias? - Vem är Julio Iglesias?
- ¿Qué hora es? - Hur mycket är klockan?
- ¿Qué haces? - Vad gör du?
- ¿Cuál es su coche? - Vilken är Er/Eran/hennes/hans bil?
Indefinita pronomen
jakande ord | |
algo | något |
alguien | någon |
- Yo quiero comprar algo en la tienda. - Jag vill köpa något i affären
- Alguien está en el parque. - Någon är i parken.
Exempel:
- Alguno de vosotros - Någon av er
- Algún chico - Någon pojke
- Alguna chica - Någon flicka
- Algunos chicos - Några pojkar
- Algunas chicas - Några flickor
Observera att algún endast används när det följer ett maskulint ord efter det indefinita pronominet.
Exempel:
- ¿Has leído algún libro en español? - Har du läst någon bok på spanska?
nekande ord | |
nada | inget |
nadie | ingen |
- No he comprado nada. - Jag har inte köpt något.
Observera att nekande ord (som nada eller nadie) också används i nekande satser.
Exempel:
- Ninguno de vosotros - Ingen av er
- Ningún chico - Ingen pojke
- Ninguna chica - Ingen flicka
- Ningunos chicos - Inga pojkar
- Ningunas chicas - Inga flickor
Observera att ningún följer samma regler som algún. Det används bara när det är ett maskulint ord efter.
Exempel:
- No conozco a ningún escritor sueco. - Jag känner inte någon svensk författare.
Adjektiv
De flesta adjektiven får ändelsen:
- -o om substantivet är maskulint.
- -a om substantivet är feminint.
+ s (för plural)
Exempel:
| Maskulinum | Femininum |
Singular | frío | fría |
Plural | fríos | frías |
- En del adjektiv kan ha samma form i singular (i maskulinum och femininum).
- fácil → fáciles - preguntas fáciles
Böjning/komparation av adjektiv
Adjektiv i spanska böjs med ordet más (mer) och menos (mindre). Det finns vissa adjektiv som är oregelbundna som till exempel bueno och malo. Men de flesta är regelbundna. Ett komparativt adjektiv som är regelbunden sätter man más framför adjektivet. Ett superlativt adjektiv sätter man antingen el eller la beroende på om det är ett maskulint eller ett feminint adjektiv.
Oregelbundna adjektiv | ||||||||||||
Positiv | Komparativ | Superlativ | ||||||||||
bueno | mejor | el/la mejor | ||||||||||
malo | peor | el/la peor |
Regelbundna adjektiv | ||||||||||||
Positiv | Komparativ | Superlativ | ||||||||||
alto/a | más alto/a | el/la más alto/a | ||||||||||
pequeño/a | más pequeño/a | el/la más pequeño/a | ||||||||||
divertido/a | más divertido/a | el/la más divertido/a |
Adverb
Adverb beskriver en handling, ett verb. Adverbet svarar på frågan hur?. Av latinets ad (till) och ordet verb.
I Spanskan bildar man ofta adverb genom att ta den feminina formen av ett adjektiv och lägga till -mente i slutet.
- alegremente - lyckligt, glatt
- finalmente - slutligen
Det finns adverb som har samma form som det motsvarande adjektivet har.
- barato (adj. barato) - billigt
I Sydamerika är det vanligt att man använder adjektiv som adverb.